SM-slutspelet i litteratur har dragit igång

Det är lätt att få känslan av att hela bokåret, i mediernas rapportering, bara leder fram till ett enda mål - de fina litteraära priserna som delas ut under våren. Bokåret liknar i medielogiken en sorts grundserie, som ishockeyns elitserie, där det handlar om att synas, sätta sig i respekt och plocka tillräckligt mycket poäng för att placera sig bra till slutspelet, där det i sin tur endast handlar om utslagning och "the winner takes it all".

Logiken är densamma i de av tidningar, radio och TV upphaussade pristävlingarna. Vinnarna blir de som säljer mest, syns mest, får ihop littkredd och goodwill nog att kunna skapa sig en god karriär som krönikör, recensent och proffstyckare tills det är dags för nästa bok och grundserien drar igång igen.

De fula tacklingarna och utvisningarna har varit märkligt enkelriktade i förra årets grundserie. Maja Lundgren har fått utstå mycket spott och spe bland huvudstadens kritiker för den i mitt tycke suveräna Myggor och tigrar, som jag dessvärre inte läst färdigt, jag har haft alltför mycket obligatorisk litteratur hängande över mig.
Den har egentligen alla kriterier för att bli en riktig kioskvältare, det är i Strindbergs anda större och mindre skandaler bland kulturmyggorna i Stockholm, självutlämnande passager i Birgitta Stenbergs närmast lakoniskt konstaterande stil bland maffiatigrarna i Neapel, det är utpekanden av sjaskiga typer med namn och befattning noggrannt noterade.
Och det bjuds på verkligen vackra och helt distanslösa kärleksförklaringar till både människor och platser i det mindre sjaskiga men betydligt farligare Italien. Kort och gott en sedesskildring av hög klass, och mycket riktigt också en publiksuccé, till förtret för de utpekade kulturkoftorna och deras vänner på kultursidorna, särskilt då Aftonbladet.
Men några priser blir det ju inte där. Vilka är det som sitter i prisnämnderna? Jo, myggorna från Stockholms kultursidor...

Borås Tidnings debutantpris på 100 000 kronor delas ut på torsdag, och här blir det närmast pinsamt tydligt hur omöjligt det är att tävla i litteratur. För vad förenar den brett självbiografiska Åsa Linderborg med den modernistiskt bildsnickrande poeten Viktor Johansson? Enbart det att de gett ut sina debutböcker under 2007.
Åsa Linderborg är en krönikör på Aftonbladet som jag verkligen uppskattar för hennes fräna och osminkade analyser av makten, hennes bitska och humoristiska utfall mot företeelser och personer som hycklar och skor sig på andra, de antifeminister och nyliberaler som i dag styr såväl vårt land som världen. Dessvärre har jag inte läst hennes självbiografi Mig äger ingen ännu (jag väntar på pocketutgåvan) men allt tyder på att det blir hon som tar hem priset. Lite synd att Viktor Johansson ställs mot en så övermäktig motståndare. Lite är det kanske som när det missförstådda geniet Lasse Lindh möter schlagerproffset Carola Häggkvist i Melodifestivalen i kväll (oj vad folklig den här bloggen börjar bli!), utan några personliga jämförelser mellan Carola och Åsa Linderborg...

Sofia Rapp Johanssons bok Silverfisken fick jag ett erbjudande om att recensera. Men jag kunde inte ro i land med det utan lämnade faktiskt tillbaka boken. Första gången det händer. Jag blev helt enkelt för illa berörd av innehållet, samtidigt som dikterna rent tekniskt var så usla att det hade varit skrattretande, om alltså innehållet inte varit så upprörande och kräkframkallande.
Det handlar om en far som förgriper sig på sin dotter sexuellt, och enligt fiktionen har detta hänt författaren Sofia själv. Tommy Olofsson på SvD svalde betet och skrev om hur synd han tyckte om Sofia och att förlaget kanske borde klivit in och refuserat hennes manus av omsorg om henne själv, varpå det blev ett jävla liv i tidningar och bloggar om dagskritikens patriarkala struktur.
En succé för Sofia Rapp Johansson således? Tja, jag vill inte verka cynisk, men hade diktsamlingen fått den uppmärksamheten den fick och nu blivit nominerad till debutantpriset om den handlat om... ung kärlek? Konflikten mellan natur och civilisation? Eh... språkets oförmåga att förmedla våra känslor? Knappast. Jo, kanske det sista.

Men vem vet. Kanske Elise Karlssons prosalyriska berättelse Fly snor åt sig priset. Hon har nog de rätta kontakterna i kulturvärlden i alla fall, och hennes fall och i ännu högre grad hennes förlagskollega på Modernista, Martina Lowdens, visar ju tydligt hur viktigt det är om man vill slå sig fram och göra sig ett namn.
Efter att Pietro Maglio, PR-geniet på Modernista, upprepar orden "ungt litterärt geni" om Martina Lowden tillräckligt många gånger i pressreleaser, intervjuer, bloggar och blänkare (och förmodligen även i sömnen) började formuleringen leva sitt eget liv och förekom plötsligt överallt så fort hennes namn nämndes. Skickligt manövrerat. Och den som skriver pressmeddelandena åt Modernista förlag är numera... trumvirvel... Elise Karlsson själv, anställd på förlaget som ger ut hennes böcker!

Nåväl. Jag tror nu inte att jag vinner något litterärt pris med den (om jag nu inte får Pietro Maglio på min sida) men jag har nu lagt upp min diktsamling Allt står på spel på Sigge Eklunds suveräna förlag www.vulkan.se.
Man kan beställa den som tryckt bok för 89 kr eller PDF för 40 kr - gör nu det i stället för att ringa och rösta som en galning på Lasse Lindh i kväll. Det är ju jag som är det missförstådda geniet! Vi tar det igen - det missförstådda geniet! Det missförstådda geniet! Hör ni mig, DN Kultur?

Kommentarer:
Postat av: Missförstådda geniers skapare

Ja, köp den!! Och när du ändå är igång, gå in på Amazon.com och köp The Lord of the Rings and the Western Narrative Tradition av Martin Simonson.
Suveräna inlägg Jakob!

2008-02-17 @ 14:57:20
Postat av: Anders

Det är märkligt hur lätt det är att bli kallad geni numera. Hur många finns det egentligen i mänsklighetens historia?

2008-02-17 @ 17:06:50
Postat av: Jakob

Ja, extra märkligt är det ju eftersom den genidyrkan som Pietro Maglio ville piska upp kring Martina Lowden är närmast bannlyst i hennes Language-kretsar. Där ses ju författarsubjektet som något som bör tonas ner i möjligaste mån, till förmån för s k found poems, katalogbeskrivningar ur fågelböcker och floror och liknande.
Jag hoppas f ö att mina egna tirader uppfattades som precis så ironiska som de var tänkta.

Postat av: Jakob

Jag bifogar här en väg direkt till min diktsamling på Vulkan, förresten. Nya böcker läggs upp i så hög takt efter Aftonbladet-artikeln i fredags att boken nu inte står med bland de senast publicerade längre.

https://www.vulkan.se/Books.aspx?Category=2&Sortby=2

Postat av: Johan

Försjunk nu inte för djupt in i bloggen, denna gång, Jakob. Självklart skall boken inhandlas!

2008-02-17 @ 20:43:37
URL: http://www.mutant.info.se
Postat av: A.

Fejd!

2008-02-18 @ 10:49:53
Postat av: Martin

Hejdlöst kul inlägg... kanske ska vi satsa på att ändra strategi och istället för att kalla din diktsamling ett verk av ett "missförstått geni" marknadsföra den som en "kultbok", en "underground classic"? Det är den ju redan här på din blogg.

Och så låter det ju ganska flashigt också.

Jag skaffarn.

2008-02-18 @ 12:41:17
Postat av: Martin

Anders: apropå genier så vet Harold Bloom bäst som vanligt - kolla bara patriarkens "Genius" så får du genast klart för dig vem och vad som kan föräras denna titel.

2008-02-18 @ 12:43:26
Postat av: Jakob

Martin: Jag tackar! Och ja, en underground classic, det låter inte dumt. Då är det alltså uppföljaren med namnet "Ritningar till underjorden" (passande beteckning med underground då) som avses. Jag kan ju på bloggen publicera lite teasers inför denna diktsamling som troligen kommer ut i början av 2009 på nystartade Portal förlag.
Men först, Stevenson och Thoreau. Jag är djupt inne i Concord och Merrimac-deltat just nu...

Harold Bloom är en rolig gubbe förresten! Tar man hans omnipotenta uppfattning om sin egen oklanderliga smak med ett kilo salt eller så, så upptäcker man att han har en hel del humor och är bra på den sköna men bland kritiker ovanliga konsten att läsa innantill och dra sina slutsatser av själva texten...

2008-02-20 @ 12:17:18
Postat av: Martin

Det gläder mig att du plaskar fram; själv släpar jag mig fram över de franska bergen, med avbrott för föreläsningar, mat och andra trivialiteter. Men det går framåt. Mannen har hamnat i ett munkkloster och utfrågas nu skamlöst av rättfärdiga katolska män om sin religion. Skickar snart fler kapitel.

2008-02-21 @ 12:58:26
Postat av: Andreas

Seriöst, Jakob, jag har försökt köpa din bok. Men Vulkans hemsida verkar inte funka för mig, möjligen för att jag har Internet Explorer 6 i stället för 7 som tydligen är optimalt. Men något felmeddelande får jag inte heller, det går bara inte att gå till kassan med boken helt enkelt. Jag har handlat ett stort antal gånger på de flesta Internetbokhandlar så jag förstår inte problemet med Vulkan. Jag skickade ett mail till dem men det fick jag omedelbart i retur.

2008-02-22 @ 16:12:22
Postat av: Jakob

Hm, det var märkligt! Det ska väl inte krävas att man har senaste Explorer? Jag kör själv med Mozilla Firefox och har inte haft några problem med beställningar. Jag har skickat ett meddelande till dem om detta och hoppas få ett svar...

2008-02-23 @ 17:34:17
URL: http://childejakob.blogg.se
Postat av: Anders

Jag har likviderat min blogg. Vi hörs på ansiktsboken.

2008-02-27 @ 08:23:57
Postat av: Anders

Ny istället: http://andersodman.blogg.se/

2008-02-27 @ 10:59:53
Postat av: Lars

Var inte rädd för det folkliga.

Postat av: Anders

Jag stör mig på Martina Lowden. Hon skriver obildat och bär mustasch. Det bryter mot reglerna.

2008-03-11 @ 21:46:33
Postat av: Jakob

Det blev ju Viktor Johansson ändå! Det gladde mig. Han skriver dessutom bildat och bär både skägg och mustasch.

2008-03-13 @ 14:02:49

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback