The wild blue yonder
Trots det låga berättartempot är filmen en riktig nagelbitare från början till slut. Brad Dourif är berättaren, en underbar karaktärsskådespelare som ni förmodligen inte hört namnet på men som ni säkert sett i roller som Billy i Gökboet och Ormstunga i Sagan om ringen, för att nu nämna två extremer i hans karriär.
Han spelar utomjording, en ganska människoliknande sådan (Neil Young-liknande närmare bestämt) och han är bitter över att människorna inte lyssnade på honom utan öppnade den där rymdfarkosten i Roswell, och på så vis drog på sig en biologisk katastrof som sakta men säkert gjorde slut på livet på den här planeten. Jag ska inte avslöja turerna kring kampen för att hitta en ny beboelig planet, men låt mig säga som så att jag aldrig trodde att man kunde sitta som fastnaglad av spänning inför en matematisk uträkning som man inte begriper ett smack av.
Det handlar om matematiker som mellan tics och nervösa ögonkast in i kameran förklarar principerna för snabbare rymdfärder till beboeliga galaxer, och det är tydligen verkliga matematiker från amerikanska universitet som Herzog skakat fram, vilket förklarar deras nördighet, som ingen skådespelare hade kunnat fånga så på pricken. Stor komik! Sedan får man följa själva rymdresan.
Tempot är som sagt lågt och det är en meditativ och skrämmande upplevelse att följa sekvenserna från insidan av rymdskeppet där det far fram i Deep space, och där stämningen sakta blir mer och mer hopplös.
Jag vet inte hur det blir med den svenska distributionen av denna film, antagligen blir det inget med det, förmodligen prioriterar man på SF och Astoria hellre Adam Sandlers senaste. Tänkte bara jag skulle starta en egen liten hype för "The wild blue yonder" här.
Tack för rekommendationen. Jag ska genast undersöka dess spridning här i England. Apropå utland, kommer du på Martins disputation, och i så fall när, exakt, håller den hus?
Världens undergång , ja. Farmor har alltid påmint mig om den i samband med tjat om att jag bör lära mig mjölka och hitta rena vattenkällor och veta exakt vilka svampar som är ätliga osv. Hon placerar en sorgsen och uppriktig blick på mig och säger "En sak ska du komma ihåg, Elin. Det kommer inte alltid att vara så här. Närsomhelst kan allt förstöras."
Domedagen är nära.
Vad gäller exakt datum för disputationen bollar jag vidare den frågan till Martin!
"När som helst kan allt förstöras", en dyster men realistisk profetia. Ett dystopiskt släktdrag som kanske har spillt över på mig.
Koll på ätliga svampar, rent vatten, fiskeredskap och sånt där är viktigt! Det kan komma väl till pass snart. Farmor har koll på sånt där, hon var väl engagerad mot kärnkraften på 70- och 80-talet till exempel.
Ju mer jag tänker pa det, ju mer far jag känslan av att Hällevik var ett projekt för en hypotetisk "Efter Katastrofen" tillvaro. Jakt, fiske, odling, egna vattendrag pa marken, havet som en öppen flyktväg. Kanske borde man laborera vidare med idén för en roman - hittills hade jag tänkt mig ett scenario förlagt till Apellániz men Hällevik är en stark kandidat som setting för postdystopiska utopier.
Ska ocksa kolla in Herzogs senaste.
En av mina vänner här i Vitoria är en brittisk arkitekt som skriver pa ett sci-fi filmmanus om en annan sorts katastrof - nanoteknologisk (?) forskning leder denna gang till Ragnarök. Mycket tekniskt dravel i gammal god sci-fi anda men det finns en god kärna i projektet. Problemet är att mannen inte kan skriva dialog... Han vill ha hjälp med detta har jag förstatt, vi brukar diskutera saken pa en gastronomisk klubb en fredag i manaden.
Jag förklarar att jag inte har nagon större erfarenhet av filmmanus sen den storvulna "Att ga Bortom", som trots en del fina gruvscener och oslagbar personkemi mellan den fallne popstjärnan (spelad av Genders Johan Friman) och Dreyfus Parker aldrig lyckades sla igenom riktigt... Se där ett annat efter katastrofen projekt.
Datum för disputation: 16 mars. det blir en och annan bigshot i el tribunal (bl.a. en före detta ETA-medlem som sedermera blev boss för Instituto Cervantes och la Biblioteca Nacional; en avfälling som lever i exil (d.v.s. i Madrid) och tvingas resa med flera livvakter som kanske kan muntra upp atmosfären under disputationen.
Efter el Acto Solemne hoppas jag att det hela sa smaningom kan urarta till backanal. Därför, fäder, djur, bröder, systrar och vänner, varen I väl komna att med mig verka för gamman!
Ja, Hällevik var en sorts light-version av Sundby, kanske man kan säga. På Hällevik fanns inte bara rena överlevnadsmöjlighter utan även material till en tillvaro av lättja med solvarma kobbar, blåsippsgläntor och bergsdammar att åka skridskor på. Mycket viktigt. Och jag tänkte just igår på det magiska i att fiska makrill i höstskymning, när havet svartnar under och runt omkring och helt förändrar mening. Har ni skymningsfilosofer varit på havsfärd än?
Jak. Inspirerad av din text har jag fastställt Domedagen eller Vår Undergång som vårtema för University of Essex Philosophy Society. Vi började med visning och diskussion om Det Sjunde Inseglet igår. En mäktig start och svår att matcha. Men jag håller på Herzog.
Hur kan någon säga nej till en backanal i Spaniens lösa land! Jag köpte just en biljett och kommer i samband med mor och dom. Om inte världen rasat samman innan dess.
Gött!
Da ordnar jag med musslor och sten.
Räv?
Mort, bra hurra. Jag tar med mig mina egna alger att hålla fast mig i. Vet du något bra och billigt ställe jag kan bo på i Vitoria?
Schupp. En hel del dammar i stan - daligt med saltvatten dock. Ska kolla läget och meddelar straxens filimaxens.
Jag siktar på att tälta på en kulle utanför stan. Min ekonomi är sådan. Men jag kommer!
Göddas!
Heroiskt, min bäste Räv. Du har gjort ett listigt val.
Men tält? Vad sägs om värdshus?
Det finns ett prima sadant som erbjuder dubbelrum för 39 Euros/natt med tillgang till kök. Om det är daligt med kapital för mat finns det ett bageri pa bottenplanet som kan förse dig med bröd - vatten finns i kranen.
Kruxet är att det ligger en bit utanför stan, typ 25 kilometer. Men det finns fina berg i närheten.
Annars borde det ga att hitta billiga hak i staden. Bergscharmen gar förstas förlorad. Vi borde hur som helst expeditionera oss dit när ni kommer för att klättra lite. Lite skymningssökande, kanske? Med pluntan full och mera vin i dalen.
Bra tips! Kan själv tipsa om halvaktuella Grizzly Man av samme herre. Såg den på Stockholm filmfestival nyligen, den är verkligen festlig. Beklagar att jag inte kunnat ta mig till götet för festival, det hade självklart vatt fint, men har haft det lite pyssligt med studier och sånt på senaste.