opus 27/2
grevinnan Julie Guicciardi, nästan en fantasi
bosatt på B-sidan av en popsingel
det var på den tiden då flickor var mer en idé eller ett ideal
än verkliga personer av kött och blod
på ena sidan en mörk, mässande stämma,
och hårda rytmer, nästan metalliska, drivande,
på andra sidan ett pianospel så mjukt att det låter förstrött
differensen skär ända in i den här oktoberkvällen
När jag satt i det vita rummet
Näradödendagar då jag trodde
mig vara en sorts fantom på operan,
ett monstrum i mitt ostädade rum
jag lyfte mig i håret varje morgon
lång och mager som en mumie
med mumiens väldoftande balsam
för att dölja kroppens tilltagande stank
så bräcklig att luften, eller en ensam stråle sol
kunde blåsa bort och skingra mig som aska
denna mumies bevarade, stela ögon
sista ackordet ringer aldrig ut, för evigt
är spåret satt på repeat
"lång och mager som en mumie
med mumiens väldoftande balsam
för att dölja kroppens tilltagande stank"
Poesi i klass med Luhris episka diktning under vistelsen i Il-Tichtiz!
Nu hänger jag inte riktigt med. Kan du citera något?
Johan refererar till den numera bortglömde (men under sin livstid mycket populäre) skalden Luhris, som under ett besök i Il-Tichtiz (staden som osmart nog byggdes mitt i Tichtizdeltat) sammansatte en hjältedikt till en dekadent adelsmans ära. Senare angrade han sig, för fursten i fraga infriade inte löftet om att ge honom ett palats i Dwirg utan deporterade istället var stackars poet till en provins nära gränsen till Lucrelad där han sedermera fick en tjänst som tullare. Bitter och hämndlysten skrev han under nattpassen smädeverket "Smutsig byk hos furst Lyk" som han aret därpa lyckades ge ut i Dwirg. Det blev en stor succé, framförallt pa Melbanon där Lyk tidigare hade bedrivit hets mot folkgrupp i syfte att ta kontrollen över Gorfdjursfarmerna pa västra delen av ön. När han fick höra talas om bokens framgang skickade fursten i vredesmod sex soldater att dräpa Luhris, "med valfritt vapen" enligt legenden, bland annat den berömde gladiatorn Ulab-Gulab, som senare figurerar kort i första boken om Mirluc. Men det är en annan historia.
He he, "med valfritt vapen", det var en fin formulering! "Smutsig byk hos furst Lyk" har jag bara hört talas om men inte läst, men det låter helt klart läsvärt med tanke på tillkomsthistorien. Den där Lyk verkar för övrigt ha varit ett riktigt kräk!
Det är sant, Martin. Många var Luhris´ fiender. Liksom dessa misslyckade försök till att kuva den politiska slagkraften i Luhris diktande, så kommer de kvävningsförsök som riktats mot dig, Jakob, endast ge dig segern i slutändan!
Ja, i slutändan är det ju konsten som överlever och de småsinta som glöms bort.