Förhoppning inför 2008
Erik Johan Stagnelius skrev det i förordet till Liljor i Saron, och det gäller 2008 lika väl som 1820:
"Länge nog har poesien till ovärdiga föremål nedsänkt sin himmelska låga; det är tid att hon återvänder till källan. Lik människosjälen, vars älskande Eko hon i dödligheten är, har hon sökt förglömma sitt eteriska ursprung och med förgängliga blomster, i tidens dalar, kransat sina hår. Dock fåfängt söker hon att förneka sig själv; så länge hon ännu förbliver poesi flammar dock ständigt minnets Vestasflamma i hennes inre och saknadens tårar glänsa i hennes blick."
"Länge nog har poesien till ovärdiga föremål nedsänkt sin himmelska låga; det är tid att hon återvänder till källan. Lik människosjälen, vars älskande Eko hon i dödligheten är, har hon sökt förglömma sitt eteriska ursprung och med förgängliga blomster, i tidens dalar, kransat sina hår. Dock fåfängt söker hon att förneka sig själv; så länge hon ännu förbliver poesi flammar dock ständigt minnets Vestasflamma i hennes inre och saknadens tårar glänsa i hennes blick."
KKK - Korrupta kulturpotentaters Kulturråd
Så har ännu en liten kämpande poesitidskrift, nämligen Post Scriptum, tvingats kasta in handduken och lägga ner verksamheten eftersom deras årliga kulturstöd skurits ner till hälften av Kulturrådet, från redan magra 50.000 till 25.000 kr. Detta till en tidskrift som har gjort ett jättearbete utifrån mycket små resurser och publicerat poesi från hela världen och initierade essäer av bland andra Per-Eric Söder, översättningar av bl a Pasolini, Modigliani, Cioran och Laughlin. Dessutom har man genom det anslutna bokförlaget PS publicerat högkvalitativa diktsamlingar, av bland andra Carl Magnus von Seth och Jasim Mohamed.
Ryska huset har under sin femåriga existens ännu inte fått plats kring Kulturrådets köttgrytor. Förra året var det den utmärkta tidskriften Serum som räknades ut i åttonde ronden av dessa korrupta kulturpotentater som utgör referensgruppen för kulturtidskrifter.
Korrupta? Ja, kan man säga något annat om en sammanslutning som sitter och fördelar bidrag till varandras tidskrifter?
Av referensgruppens sju medlemmar är fyra i en rad fall jäviga. Det erkänner Statens kulturråd i sina egna handlingar. Men man anser att man löser det pinsamma förhållandet genom att dessa medlemmar går ut ur rummet när just deras tidskrifter behandlas. Någon som tror att de välkomnas tillbaka in i rummet med ett käckt: "Tjena, jo, den dåliga nyheten är att vi just halverade erat stöd, men de goda nyheterna är att kaffet är klart"?
Statens kulturråd klarlägger i sina egna handlingar i samband med fördelningen av produktionsstödet för 2007 att följande medlemmar i referensgruppen är jäviga: Lars Gustaf Andersson (Film International, Lyrikvännen, Aorta, Kritiker/Ariel), Viktoria Jäderling (Re:public Service), David Karlsson (Ord & Bild) och Aleksander Motturi (Glänta, Dokument, Aorta).
Av de uppräknade jävstidskrifterna får till exempel Film International 500.000 kr och Glänta hela 600.000 kr, vilket var två av de högsta summorna som utdelades i år.
Referensgruppens ordförande, David Karlsson, är före detta redaktör för tidskriften Ord & Bild, den kulturtidskrift som räknat i antal år erhållit största summan statliga bidrag. I år tilldelades de 550.000 kr - över en halv miljon för fyra nummer alltså. David Karlsson är dessutom ordförande för Nätverkstan i Göteborg, som har i uppdrag av Kulturrådet att förbättra distribution och marknadsföring för Sveriges kulturtidskrifter. Detta uppdrag inbringade två miljoner kronor, medan Tidskriftsverkstan i Malmö som tidigare år haft bidrag för att driva Tidskriftsbutiken, fått se sitt bidrag sänkt. Kulturrådet baserade sitt beslut på synpunkter från referensgruppen, där David Karlsson sitter som ordförande.
Vilken rundgång va, hörni? David Karlsson måste springa ut och in genom dörrarna som i en sängkammarfars när de här besluten fattas.
I sin hejdlöst underhållande roman Myggor och tigrar jämför Maja Lundgren kultursveriges maktberusade män med camorran i Neapel, och onekligen börjar korruptionen i detta sammanhang ta sig rent kriminella former. Jag tror inte att den skulle passera i någon annan sektor i samhället än just kulturen. Här krävs det minst en kommissarie Cattani som kan röja upp i kulturmaffiaträsket.
Ryska huset har under sin femåriga existens ännu inte fått plats kring Kulturrådets köttgrytor. Förra året var det den utmärkta tidskriften Serum som räknades ut i åttonde ronden av dessa korrupta kulturpotentater som utgör referensgruppen för kulturtidskrifter.
Korrupta? Ja, kan man säga något annat om en sammanslutning som sitter och fördelar bidrag till varandras tidskrifter?
Av referensgruppens sju medlemmar är fyra i en rad fall jäviga. Det erkänner Statens kulturråd i sina egna handlingar. Men man anser att man löser det pinsamma förhållandet genom att dessa medlemmar går ut ur rummet när just deras tidskrifter behandlas. Någon som tror att de välkomnas tillbaka in i rummet med ett käckt: "Tjena, jo, den dåliga nyheten är att vi just halverade erat stöd, men de goda nyheterna är att kaffet är klart"?
Statens kulturråd klarlägger i sina egna handlingar i samband med fördelningen av produktionsstödet för 2007 att följande medlemmar i referensgruppen är jäviga: Lars Gustaf Andersson (Film International, Lyrikvännen, Aorta, Kritiker/Ariel), Viktoria Jäderling (Re:public Service), David Karlsson (Ord & Bild) och Aleksander Motturi (Glänta, Dokument, Aorta).
Av de uppräknade jävstidskrifterna får till exempel Film International 500.000 kr och Glänta hela 600.000 kr, vilket var två av de högsta summorna som utdelades i år.
Referensgruppens ordförande, David Karlsson, är före detta redaktör för tidskriften Ord & Bild, den kulturtidskrift som räknat i antal år erhållit största summan statliga bidrag. I år tilldelades de 550.000 kr - över en halv miljon för fyra nummer alltså. David Karlsson är dessutom ordförande för Nätverkstan i Göteborg, som har i uppdrag av Kulturrådet att förbättra distribution och marknadsföring för Sveriges kulturtidskrifter. Detta uppdrag inbringade två miljoner kronor, medan Tidskriftsverkstan i Malmö som tidigare år haft bidrag för att driva Tidskriftsbutiken, fått se sitt bidrag sänkt. Kulturrådet baserade sitt beslut på synpunkter från referensgruppen, där David Karlsson sitter som ordförande.
Vilken rundgång va, hörni? David Karlsson måste springa ut och in genom dörrarna som i en sängkammarfars när de här besluten fattas.
I sin hejdlöst underhållande roman Myggor och tigrar jämför Maja Lundgren kultursveriges maktberusade män med camorran i Neapel, och onekligen börjar korruptionen i detta sammanhang ta sig rent kriminella former. Jag tror inte att den skulle passera i någon annan sektor i samhället än just kulturen. Här krävs det minst en kommissarie Cattani som kan röja upp i kulturmaffiaträsket.