Poesin som hantverk
"De har ofta skänkt mig den hantverkslycka som skomakaren måste känna när han pliggar en sko en bra dag när arbetet går som en dans och sömmarna sitter rätt. En sådan dag då han sjunger och gnolar till arbetet så hans arbetsglädje smittar av sig på andra, hur falsk och hes hans sång sen än låter."
Därefter påminner Forssell om att så oändligt mycket stor konst från gångna sekler är beställningsarbeten, och att det befrämjade lättheten och behagfullheten i konsten.
"Ingenting, varken musik, måleri eller poesi, görs längre på lek, om morgonen, för att om kvällen - om det är musik - spelas upp på en borgarbal, vid ett litet furstehov eller vid en vanlig, folklig dansbana."
(Citaten ur hans eget förord till vissamlingen Jag står här på ett torg från 1979)
Om vi utgår från den litteratursociologiska modellen med två litterära kretslopp, ett finkulturellt och ett populärt - eller med Ryska husets motto, poesi och pop! - så har Lars Forssell med stor framgång gjort sig ett namn inom båda. Hur många svenska diktare har lyckats med den bedriften?
Äntligen förstår jag varför "pop" är ett motto.
Alla bloggare har nog rätten att klippa bort inlägg som är pinsamma för dem själva, och det har jag gjort nu. Även dagstidningar och andra medier har ju rätten att sovra i inkommet material. Jag får be att hänvisa dig till mailkontakt.
Vänligen
Jakobius Hovnarr
Ja, jag hänvisar tillbaka. Tjoflöjt!
Intressant! Jag får börja läsa mer forssell. Jag surfade på bloggportalen och snubblade över rubriken västerlandets undergång, det värkade relevant att kolla upp och så hamnde jag på min kusins blogg. Ungefär som när man råkade springa på dig i St. Andreasberg 1993 om du minns.
Elias blogg: http://hypnotics.blogspot.com/
Åhå, hej där kusin, mycket trevligt att råkas här! Intressant blogg du har knåpat ihop. Jag skriver ett längre svar till dig där.